Spela Spel

Tv-spel/datorspel är något som jag har släppt helt. Det senaste liret var Red Dead Redemption 2, som galet nog släpptes för snart 8 år sedan, men som för mig fortfarande känns ganska nytt. Är självklart nyfiken på GTA 6, likaså framtida Fallout-spel då New Vegas är en favorit, men franchisen har förlorat mycket av det som gjorde det så speciellt sedan Fallout 4, och TV-seriens existens kan komma att fördumma de framtida spelen ännu mer. Jag kommer ändå vara nyfiken, kolla på lorevideor osv. som avkoppling. Men att spela dem är över; tiden räcker inte till.

Men kring brädspel känner jag annorlunda.

Under covid tog jag på mig ett uppdrag som kontaktperson till en kille för att jag behövde dra in lite extra kulor. Det var han som introducerade mig för brädspelet CATAN / The Settlers of Catan, som jag faktiskt aldrig hade hört talas om innan dess.

Killen är nu en ung man som verkligen tar sig framåt, med jobb och planer på plugg, och efter att jag slutade som kontaktperson fortsatte vi att ses ändå, men som vänner. Vi spelar fortfarande matcher än idag, ungefär en gång i månaden.

De Catan-spel jag äger: Grundspelet, Sjöfarare och Städer & Riddare.

Många anser att Catan nästan är ospelbart på två spelare och kräver minst tre spelare. Håller inte med. Visst, byteshandel av råvarukort känns betydligt mindre självklart, men jag tycker att ett bra sätt att göra spelet bättre för två spelare är att istället för att spela till 10 poäng, köra till 15 poäng eller mer (vilket är svårt på 3 och ännu svårare på 4 spelare, om inte omöjligt).

Ett annat alternativ är att den spelare som bygger ut alla sina städer och byar först vinner, men då får man plocka bort de fem korten ur utvecklingskortleken som ger 1 poäng styck (Kapell, Bibliotek, Marknad, Riddarsal & Universitet). Man bör då också plocka bort båda poängbrickorna (Längsta vägen och Största riddarmakten) eller behålla dessa som stilpoäng.

Senare köpte jag expansionen Sjöfarare, där det främst tillkommer båtar och vattenbrickor, vilket jag tycker är kul att bygga skattkammaröar med, för jag är en tönt.

Min vän talade väl om expansionen Städer & Riddare, som han har spelat många gånger, men endast online och inte som brädspel. Jag påbörjade min jakt på Städer & Riddare. Gick till Orionspel, brädspelsbutiken i stan, frågade om de hade Catan Städer & Riddare, blev utskrattad. Tydligen var den svenska utgåvan av expansionen totalt utsåld i hela Sverige sedan länge. Så jag hittade inte heller den expansionen online, förutom då och då när någon sålde ett exemplar för extrema överpriser. Jag deltog i en auktion där priset också spårade iväg ordentligt, så min budget räckte inte till. Det kändes surt, för det hade varit en kul överraskning för min vän.

Men inte speciellt långt efter det släpptes den nya utgåvan av Städer & Riddare. Så i efterhand är jag bara tacksam för att jag inte kammade hem exemplaret från auktionen.

När vi spelar Städer & Riddare, som är betydligt mer komplicerat, gör vi samma sak som med grundspelet: vi gör några regeländringar för att anpassa det till två spelare. Vi kör oftast utan de nya framstegskorten, för det är lätt att den som tar ledningen verkligen kan låsa den som är i underläge så att den blir helt chanslös, vilket blir trist. De nya framstegskorten balanseras i spelet mycket bättre med 3 eller fler spelare.

Bild från matchen i söndags, knäppt av min vän… Jag åkte på däng… igen :(

Apropå brädspel, för många år sedan, långt innan jag kände till CATAN, så började jag skissa på ett eget brädspel en sommar då jag hade på tok för mycket tid över. Placeholder-namnet är SpaceColonizers. Inte så PK, men jag gillar det.

Spelplan till SpaceColonizers, till vänster skiss, till höger tidig prototyp.

Ungefär som ett sci-fi-Fia med knuff, blandat med Risk/Axis & Allies och Magic: The Gathering. Där man ska utplåna motståndares rymdskepp och suga åt sig resurser från planeter för att bygga en större armé. Där finns fyra olika lag som alla spelas något annorlunda, där man får välja vilket man vill testa. Ganska klassiska och klyschiga, men på ett charmigt sätt tycker jag.

Blåa laget: Den nyaste maktspelaren i rymden. Människorna, styrda av en auktoritär kejsare som enat de åtta planeterna i vårt solsystem och nyligen uppnått teknologin att utforska och strida i den yttre rymden.

Röda laget: En monstruös krigsherre som strider och tar över planeter för att förslava och rekrytera de starka till sin sak.

Gröna laget: Terminator-esque lag. Leds av en AI programmerad för att sätta stopp för allt krig i galaxen. Dess slutsats: utrota allt mänskligt liv.

Gula laget: Virus/The Thing-esque lag. En parasit från den okända delen av den yttre rymden.

Blandade spelpjäser och spelkort (nästan helt kopierat MAGIC) mer eller mindre färdiga.

Hade också idéer på tre expansioner, som skulle sluta med allt som allt åtta olika lag, men kom inte så långt med skissandet på det… Jag är fan en nörd.

Har inte en aning om spelet ens skulle fungera eller vara välbalanserat mellan lagen, men det var ett hobbyprojekt som var kul så länge det varade. Det var en idé som jag hade under en tid som aldrig kom att bli något, som så mycket annat.

Annars… fokus på den 16:e.